Varför är DSDM annorlunda?
Traditionella angreppsätt inom kravhantering har ofta bestått av att uppfylla funktionella kravspecifikationer in i minsta detalj, trots att det under arbetets gång egentligen visat sig att kraven blivit irrelevanta eller skrivna på felaktiga grunder. Detta kan bland annat hända då affärsverksamhetens krav förändras under ett projektets gång.

Utöver detta låter man ofta både tid och resurser vara flexibla storheter och låter dessa (under frustration) avvika från estimat och budget under projektets tid. I DSDM är sanningen den motsatta - leveranstiden är bestämd under projektets gång och vi låter även resurserna vara bestämda så långt det är möjligt. Detta betyder att kraven måste få ändras under arbete, vilket DSDM har utmärkta tekniker för att hantera.

Inom systemutvecklings- och verksamhetsutvecklingsprojekt, har ett flexibelt synsätt på kravhantering en mycket stor påverkan på processen effektivitet och hur systemet eller förändringarna accepteras av användare och verksamhet. Tankar och principer inom DSDM utgår ifrån ett antagande att ingenting byggs perfekt första gången, men att en användbar och till 80% färdig applikation kan färdigställas på 20% av tiden som det skulle ta att bygga det kompletta systemet.

En av de nio grundläggande principerna i DSDM är att infriande av affärskraven är grunden till att ett system ska accepteras. Det betyder att allt “lull-lull” som specificerat i kravarbete alltid får stå åt sidan för de krav som kommer från affärsverksamheten.

DSDM är en oberoende metod som kan användas i kombination med andra ramverk och metoder, t.ex. Prince2, RUP och eXtreme Programming (XP). Vill du ha mer information om DSDM och dessa metoder, läs dessa “White Papers”.